My scars remind me that the past is real

Hej,

Idag va jag på skolan efter att jag varit sjuk en vecka. (sjukt kul att va sjuk ska ni veta -.-)
Iaf, Ellen va här idag, först satt vi bara och snacka till maten som typ blev vid halv åtta nån gång? 
Ehm, sen for vi till willys och köpte nå ostkrokgrejer vet inte vad de heter (aa) och chokladpudding!
Tillbaka hit till mig så kollade vi på lejonkungen 3, den är sjukt kul tycker jag, efter så skulle hon hem.
Så nu har jag inte gjort NÅNTING. Sjukt tråkigt men jah..
Ska försöka börja blogga igen.. även fast jag tycker de är galet onödigt för jag har inget intressant att berätta *pekar på texten ovanför*.
Liksom sjukt JÄÄÄÄTTE intressant vad jag gjort. 
Är trött borde sova. Men jag sa vid matbordet att jag skulle blogga! Så här är det.
De blev inte som jag sa det skulle bli. Men jag säger så mycke. 

Borde skriva av mig. Borde snacka med någon. Borde göra så mycke. Men allt känns så onödigt och värdelöst. För mig så är livet en bluff. Varje dag känns som ett jvla fucking år och jag orkar inte. Jag orkar helt enkelt inte längre. Livet sögs ur mig. Nu spelar ett skal mig. Jag är helt tom. Men ändå är allt en ända stor röra och jag hittar inte mig själv bland allt skrot.

-When you saw who I was 
I wasn't good enough
And I will never be good enough for you-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0