En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket

Underskatta inte värdet av att göra ingenting,
av att bara ströva omkring alldeles ensam,
lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra

Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen
och vänta på att andra ska komma till dig,
du måste gå till dem ibland.

När man är en Björn med mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på.

Om man inte vet vart man ska,
är det ingen idé att skynda sig.
Man vet ju ändå inte när man är framme.

Om du planterar ett ekollon kommer det att växa upp till en ek. Men om du planterar en honungskaka är det därmed inte sagt att den kommer att växa upp till en bikupa.

Ibland är en båt en båt och ibland är den närmast en olyckshändelse. Det beror alldeles på om du är över eller under den.

Poesi och Visor är inte saker som du hittar, utan de är saker som hittar dig. Allt du behöver göra är att gå till ett ställe där de kan hitta dig.

Titta in till någon om du känner för det. Säger de 'Usch, är det du!' kan du ju alltid titta ut igen.

När du tittar på dina båda tassar, behöver du bara besluta dig för vilken som är den högra - sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra.
Det gäller bara att komma ihåg hur man ska börja.

Fast man är liten
är man minst lika
viktig som en stor.

När du vandrar runt en dunge lärkträd för att spåra någonting, se då till att det inte är dina egna fotspår du följer efter.

Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig.
Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.

Olyckshändelser är konstiga saker.
Man råkar inte ut för dem, förrän man råkar in i dem.

När du känner dig tämligen säker på att något spännande ska hända,
då är det dags att torka bort honungen från nosen och snygga till sig bäst man kan för att vara beredd på vad som helst.

Människor som inte tänker ordentligt har inga hjärnor;
snarare har de grått ludd som flugit in i
huvudet på dem av misstag.

När du gör en expidition för att upptäcka Nordpolen, är det bäst om någon i gruppen vet hur Nordpolen ser ut. (Antagligen är det rätt och slätt en påle nerstucken i marken.)

Om du försöker hitta hem men istället hela tiden kommer tillbaka till samma gamla sandgrop, kan det faktiskt vara så att sandgropen förföljer dig.

Man kommer ingen vart med ett samtal om den andre personens svans bara nätt och jämt är inom synhåll under konversationens andra hälft.

Sättet som Mycket Skuttiga Djur säger 'Goddag!' på, tycks alltid sluta med att man får öronen fulla av sand.

"Så roligt att se er" sa Puh glatt till de stora snöflingorna som singlade förbi.

"Ni kommer precis lagom till jul. Och om man ändå måste komma lagom till något är jul något ovanligt trevligt att komma lagom till."

"Det är alltid bra att veta var man har sina
 släktingar och vänner,
oavsett om man behöver dem eller ej."

När man har gått miltals i blåsten och plötsligt går in i nåns hus, och han säger:" Hallå, Puh, du kom just precis lagom för en munsbit av något slag", och man får det, då är det vad jag kallar en trevlig dag.

Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre.

Det är ingen vidare mening med att uppleva
intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem.
(Nasse)

En liten Ljusglimt trots allt

 -Det snöar alltjämt, sa Ior dystert.
-  Ja,det gör det.
 - Och kallt.
- Är det??
- Ja, sa Ior. Men hur som helst,
 sa han  och ljusnade en smula, har
 vi inte haft nån jordbävning på
 sista tiden.

Förlika dig med ledan

 Det är allt du har att se fram emot.

 Fel svar 

 ...är de där som du letar efter
 när det rätta svaret finns mitt
framför näsan på dig.